under en rhododenron

Ett av mina allra bästa beslut vad gäller privatekonomi under den här våren var helt klart att teckna en prenumeration på Neo. Det är så trevligt med en journalistik som inte bara är ett halvbildat jamsande där det inte finns någon som helst vilja eller förmåga till att, som det heter, problematisera. Där det finnns en intellektuell hederlighet, där det finns framtidstro och en förmåga att se saker för vad de är i en större utsträckning än vad den svenska pressen brukar klara av.

Det senaste numret behandlar islamism, med medverkande skribenter som Irshad Manji och Fleming Rose, Jyllands-Postens kulturredaktör. Den senare verkar i förbifarten vara en betydligt mer... nå... sansad person än exempelvis herr Byström här i stan, och det säger väl kanske något. Över huvud taget så är ett tema skillnaden mellan pluralism och multikulturalism, ett nebulöst begrepp som jag tycker hjärtligt illa om. Pluralismen är en av vårt samhälles främsta dygder, och en följd av ett flertal av de värderingar som en del människor verkar vara villiga att dagtinga med för att vara PK-multikulturell. Det finns ideologier, tankemönster och - blasfemi! - religioner som inte går särskilt väl ihop med västerländska (ett ord jag här använder med en sorts uppskattande ironi) idéer om alla människors lika värde, yttrandefrihet och liknande. Och idéer om dhimmistatus (eller tvångsomvändelser för avgudadyrkare), en grundläggande uppdelning av mänskligheten mellan vi och dom, med mera... våld som fullgott sätt att nå sina mål, nå det är inte oproblematiskt. Religioner har väl alltid en tendens att ställa till saker och ting på ett grandiost sätt med stora härar som marscherar hit och vart för att någon grinig karl känner sig kränkt, men ändå. Det finns någonting djupt inom islam, som har att göra med att grundaren var fältherre, som ger muslimer fler problem än exempelvis kristna och buddhister har. Kristendomen tillbringade sina första tre hundra år med att vara en förföljd underklass' religion, islam tillbringade sina första tre (sex, nio) hundra år med att vara en erövrande överklass' religion. Det blev en politisk ideologi av det hela på ett annat sätt än för de flesta andra världsreligioner och då tillstöter problem i samhällen där det inte är en rättighet att inte bli kränkt, bland annat. Och jag förstår ärligt talat inte hur människor med en humanistisk livssyn kan bli så förskräckta över att man påpekar det.

För att uttrycka sig litet mer drastiskt, både kejsar Ashoka och Tenochtitlans prästkonungar motiverades av sina respektive religioner vad gällde sina politiska gärningar. Hur hantera ett hypotetiskt Sverige där Ashoka samt en skock aztekfurstar väljer att bosätta sig? Den förste vill ha statliga bidrag till blommor att offra och till ljus att tända. De senare vill ha statliga bidrag till att bygga höga, spetsiga byggnader på vars tak de kan skära ut hjärtan ur folk så att solen skall gå upp nästa dag. Hej kulturrelativism?

Personligen anser jag att religionsfriheten är inte absolut, den är villkorad och den kan inskränkas, och den inskränks, när den hotar andra, för oss mer viktiga, värden. (Och det är ju givetvis värden som inte är mer absoluta än andra, men som tillräckligt många förvirrade primater delar för att dessa skall ha inkluderats både i svensk lag och för den delen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.) Det är inte jämlikt med avseende på hjärnspöken, men det är en förutsättning för annan, mer meningsfull, jämlikhet.

I övrigt hade de en intressant artikel om den politiske Gunnar Ekelöf som gjorde mig rätt förtjust. Jag har varit hemskt glad i'na ända sedan jag fick tag i Diwan över fursten av Emigon någon gång i urtiden, mysticismen, förnimmelser av Rumi Jalaluddin och sufismen, mötet mellan Västerlandet och det invaderande Österlandet i gränsprinsarnas Anatolien, en förundran och en sorgsenhet över att finnas till, en skönhet och en skörhet som hos en fjärilsvinge... hemskt tilltalande alltihop. Jag är hemma hos mor och far och googlande bibringade mig inte något ur den diktsamlingen. Ack.

Nå. Nu skall jag sola. Trådlöst är bra.