расстояние и пространство

Min agenda är så fullkomligt totalt tjock med saker jag borde göra så det är rent okristligt. Tjockare med saker att göra än vad en mycket tjock karl från Milwaukee som kör lastbil är tjock med tjockhet. En tjock karl som kör lastbil och börjar varje morgon med att med köttiga nävar sätta i sig tre ostburgare av amerikansk storlek. Tre ostburgare som han sedan följer upp med en halv helstekt gris, femton munkar - och en abbot som av en händelse trillat ned i fritösen -, nio liter läsk, en kaffekanna stor som en medelstor grävling samt två After Eight.

Jag har alltså jättemycket att göra.


Jag klarar verkligen inte av ett samtal på, oavsett hur trevligt sällskapet än må vara, mer än sådär trekvart utan att behöva använda det lilla ordet 'kasus'. Det är en skada jag har.

Jag är ju något av en kasusvetare. Öhöhö. Höhöhö.

Öh.

... jag får alltså inte dra mitt cellbiologiskämt om John McEnroe?

Nähä. Nå. Jag går väl och lägger mig istället. Och lyssnar på Би-2. Bi dva, liksom. Änna. Serru.