Håhå jaja. Jag har suttit i fyra timmar och nycklat, som det står i kursbeskrivningen 'okänt växtmaterial'. Så värst okänt var det väl inte, sisådär tre fjärdedelar kunde jag bestämma, men då G-gränsen av någon ganska ondsint anledning ligger på 80 % (och VG antar jag att man bara kan få om man tar med sig något grönt som minst tre av fem systematikprofessorer inte förstår vad det är) så tror jag inte att det gick bra. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, med undantag för oskicket med tidiga morgnar hela tiden är det ganska så soft att vara medicinare. Såklart... biologistudenter är lediga mer, men då biologer har öppna sinnen och en genuin kunskapstörst innebär det att även biologer som gör tentor åt biologer i vardande (och åt medicinare som behöver andningshål) har det, med följd att frågorna är
kreativa, vilket aldrig är trevligt. Medicintentor innebär, om man hårddrar, att leta upp femton gamla tentor, göra dem och läsa boken. (Uj vad jag gnäller på programmet, det är inte helt allvarligt menat, hoppas jag att ni förstår).
Jag har litet planer för min akademiska otrohet; I have my sights set on beteendeekologi, vilket kommer hjälpa mig med forskningen, och jag kommer att få leka med småspigg (en gång i gymnasiet lurades jag ned i vattnet vid Amundön för att leta småspigg, och sedan dess är jag hooked on småspigg; rysligt tuffa små kräk med lustig uppsyn). Vad gäller det där med forskningen så verkar det verkar som att allt är klart. Jag hoppar och studsar och är glad!
Interaction of sex steroids and serotonin in brain heter projektet, så fort kirurgieländet är tenterat och klart så kommer jag att få ägna mig åt diverse besynnerligheter. Jag har lyckats få in litet om evolutionärt perspektiv i projektet, och i övrigt är det... tja, vad det låter som. Serotoninsystemet, personlighetsdrag kopplade till olika genotyper vad gäller'et, kopplingar till affektiva sjukdomar (depression, bipolär sjukdom, generaliserat ångestsyndrom och en hel del mer) skillnader mellan könen vad gäller de här personlighetsdragens förekomst (och då risk att få sjukdomarna), den biologiska grunden till det, och så vidare. En ordentlig massa av det mesta, helt enkelt. Gruppen är trevlig, vi blir två doktorander som jobbar med ungefär samma saker, och den andre (tjugosexåring, nästan klar apotekare, också koffeinist av rang) verkar också trevlig.
En sak som slog mig är att jag inte kommer att komma sent till jobbet, i princip; då jag vanligen är fem till tio minuter sen till allting och min handledare brukar klocka in på minst en kvart kommer jag att vara ett under av god organisation i allmänhet och punktlighet i synnerhet. Aningen ovanligt, i vart fall det senare.
Efter tentan fikade jag och Knyttet (som har fått lön efter sommaren
och har en vecka ledigt innan hon får börja med inte mindre än
tre biologikurser, avundsjuk, jag?), och sedan fick jag, efter en mycket snygg logistisk operation, en pratstund med Elin och Catrin, och dessutom kompendier för idag. Vi har kirurgisk intensivundervisningsvecka, och tenta på måndag. Det är väl okej, även om en del grejer känns måttligt stimulerande. Dock har kirurgin överraskat positivt, trevliga föreläsare och en del intressanta föreläsningar. Jag har lovat mig själv att ge det hela en chans, ha ett öppet sinne och så vidare, och inte bara sikta in mig på klarad tenta och kanske att få lära mig sy ett sår av det mindre slaget.
Nu skall jag laga mat och sedan var det ost och öl hos en väninna till dorogaja Agnes, den senare återkommen från det stora landet i väster. Hurra!
(Hon sms:ade för övrigt och undrade om jag hade koll på hur vilka bårhus som finns här i stan, och hur de jag besökt varit inredda. Det var tydligen inför ett skolprojekt. Jag vet inte vad de ägnar sig åt där på Chalmers (man kunde ju förledas att tro att A-sektionen var litet mindre... Chalmers), men jag har mina fördomar och jag blir glad när de bekräftas.)
