om att inte blogga

Jag är fullt medveten om att jag har den här prylen, det är bara det att jag inte riktigt har kunnat ta mig tid till'et. Vilket ju såklart inte stämmer... men, nå. Det har inte blivit av. Mycket har hänt sedan sist, mest underbart är att jag har ett knytt numera. Alexandra heter hon, biolog i vardande och givetvis alldeles underbar.

Imorgon är det tenta. Jag sitter hemma i Utby och får glögg och pepparkakor. Sysselsätter mig gör jag med bilder på syfilissår och så känner jag mig omotiverad. Läkarprogrammet är för tillfället mycket tråkigt och jag ser fram emot språkkurser, biologikurser, att få forska och snart sagt allting som inte involverar sjukvården. Jag antar att det i viss mån beror på en månad i Borås. Internmedicinplacering på MAVA, sjukhuset var bra, handledarna var jättebra, men jag fick gå upp vid fem och kom hem vid sex. Och jag har ju som bekant ingen förmåga över huvud taget att lägga mig innan ett, så det blev litet jobbigt. Mest beror dock min ovilja mot medicinen på på hudkursen, där upplägget är att lära sig hur sjukdom X ser ut, vad det också kan vara och vad man skall göra åt det. Upprepa sedan ad nauseam; vips så känner man plötsligt en akut brist på intellektuell stimulans och snor sin flickväns mikrobiologi- och populationsekologiböcker.

Sedan så känner jag väl att jag skulle vilja ha mer kontroll över vad jag gör, jag tror att doktorandstudier kommer kännas väldigt bra. Jag har mycket stor arbetskapacitet, men jag blir grinig om någon annan rutar in mina dagar för mycket. Jag är en kvälls- och nattmänniska och anser i princip allting som försiggår innan halv tio och som inte råkar vara sömn, frukost eller transport från punkt A till punkt B vara utslag av fascism och generell elakhet. Nå, tillbaka till de roliga utslagen.

---

Pustulerna! Vi blir så glada åt våra pustuler! Åh min herre, det var då ett knippe präktiga makulopapler! Jo jag tackar jag!

...

... kaffe?

Kaffe.